Upp och ner
Goddag Sverige!
Jag är ganska splittrad gällande min praktikplats. Första dagen var bra, folk var trevliga och som jag skrev innan så älskar jag barnen! Andra dagen var dessvärre inte bra. Det var som att personalen hade gjort sitt trevliga hälsande på mig första dagen och inte längre behövde anstränga sig. Jag träffade en läkare som jag kort sagt inte vill träffa igen, kanske hade han en dålig dag, eller kanske var det jag som hade en dålig dag. I vilket fall som helst har jag mött vänligare människor innan. Vi är inte riktigt överens om vad jag ska göra på praktiken, eller rättare sagt så förstår vi inte varandra särskilt bra. En undersköterska i Sydafrika är inte alls som en undersköterska hemma i Sverige vilket skapar ett litet dilemma för oss. Jag är nöjd med att leka och umgås med barnen vilket är annorlunda från vad jag hade gjort hemma, men för mig känns det bäst just nu då jag inte känner mig bekväm med att gå in i vården direkt. Dessutom gör inte undersköterskerna mer än att ta temperaturen på barnen och städar, tvättar, ger ut mat osv. Sådant gör jag visserligen hemma vilket också betyder att det inte är någon utmaning för mig.
Jag ska verkligen försöka att se detta så positivt jag kan och jag kommer inte ge upp. Jag ska fråga mycket om vad jag ska göra och vart de vill att jag ska vara osv, eftersom de inte direkt ger mig någon vägledning. Jag får känslan av att de inte är beredda på att jag skulle komma och att de inte riktigt vet vem jag är, vad jag gör och vad min uppgift ska bli. Men men, det kommer vi väl på tillsammans så småningom!
Tredje dagen (idag) var faktiskt mycket bättre än igår i alla fall! Idag har jag nästan bara lekt med barnen och fått lite bättre kontakt med dem :) Jag är nöjd över denna dagen så jag hoppas att det fortsätter såhär nu!
Ha det fint!
// Malin
Jag är ganska splittrad gällande min praktikplats. Första dagen var bra, folk var trevliga och som jag skrev innan så älskar jag barnen! Andra dagen var dessvärre inte bra. Det var som att personalen hade gjort sitt trevliga hälsande på mig första dagen och inte längre behövde anstränga sig. Jag träffade en läkare som jag kort sagt inte vill träffa igen, kanske hade han en dålig dag, eller kanske var det jag som hade en dålig dag. I vilket fall som helst har jag mött vänligare människor innan. Vi är inte riktigt överens om vad jag ska göra på praktiken, eller rättare sagt så förstår vi inte varandra särskilt bra. En undersköterska i Sydafrika är inte alls som en undersköterska hemma i Sverige vilket skapar ett litet dilemma för oss. Jag är nöjd med att leka och umgås med barnen vilket är annorlunda från vad jag hade gjort hemma, men för mig känns det bäst just nu då jag inte känner mig bekväm med att gå in i vården direkt. Dessutom gör inte undersköterskerna mer än att ta temperaturen på barnen och städar, tvättar, ger ut mat osv. Sådant gör jag visserligen hemma vilket också betyder att det inte är någon utmaning för mig.
Jag ska verkligen försöka att se detta så positivt jag kan och jag kommer inte ge upp. Jag ska fråga mycket om vad jag ska göra och vart de vill att jag ska vara osv, eftersom de inte direkt ger mig någon vägledning. Jag får känslan av att de inte är beredda på att jag skulle komma och att de inte riktigt vet vem jag är, vad jag gör och vad min uppgift ska bli. Men men, det kommer vi väl på tillsammans så småningom!
Tredje dagen (idag) var faktiskt mycket bättre än igår i alla fall! Idag har jag nästan bara lekt med barnen och fått lite bättre kontakt med dem :) Jag är nöjd över denna dagen så jag hoppas att det fortsätter såhär nu!
Ha det fint!
// Malin
Passar på att skryta om första hemmalagade maten i Kapstaden, pasta, kyckling och tomatsås!
Some next level thing! Haha..
Some next level thing! Haha..
